Isolering är en klimatåtgärd som ger resultat direkt

Vem skulle inte vilja bo, arbeta eller koppla av i en byggnad som alltid har en behaglig, lagom hög temperatur? Tyvärr är detta inte gratis. Under de kalla månaderna måste byggnaden värmas upp och på sommaren kylas. Det förbrukar energi och ger upphov till koldioxidutsläpp som påskyndar klimatförändringarna.

Koldioxid är den viktigaste av de växthusgaser som påverkar den globala uppvärmningen. Faktum är att byggnader står för en betydande del av Europas koldioxidutsläpp, ungefär 36 procent. Energiförbrukningen medför naturligtvis också kostnader – för hushåll, företag och samhälle.

Högkvalitativ isolering ökar energieffektiviteten i nya byggnader

Vi kan påverka byggnaders energieffektivitet redan på planeringsstadiet genom att välja rätt energiformer och byggmaterial. Det viktigaste för byggnaders energieffektivitet är dock korrekt och tillräcklig isolering. Av alla former av energibesparing för byggnader kan 80 procent uppnås genom isolering.

Vikten av att förbättra byggnaders energieffektivitet för att minska klimatförändringarna, energiförbrukningen och kostnaderna har uppmärksammats över hela Europa, och för nya byggnader har riktlinjer och krav för energieffektivitet införts både på nationell nivå och EU-nivå. Isoleringen av nya byggnader blir allt kraftigare, och tillsammans med andra energibesparande åtgärder kan vi bygga till exempel lågenergihus, passivhus, nollenergihus, plusenergihus och energineutrala byggnader.

Äldre byggnader är också viktiga

Men nya energisnåla byggnader är bara en del av lösningen, eftersom nya byggnader bara utgör en procent av det totala byggnadsbeståndet i Europa. För att skapa effekter som märks måste vi lägga särskild vikt vid fastigheter byggda före 1975, dvs. tiden före energikrisen. Högkvalitativ renovering genom tilläggsisolering med till exempel stenull som förbättrar energieffektiviteten är ett avgörande bidrag till att sänka energiförbrukningen och bromsa klimatförändringarna samt öka boendekomforten och bekvämligheten.

Renoveringarna måste påskyndas för att nå klimatmålen

För närvarande renoveras 1,2–1,4 procent av Europas befintliga byggnadsbestånd varje år. Rent ekonomiskt skulle vi kunna öka renoveringstakten till tre procent av byggnadsbeståndet genom att bara följa den normala reparationscykeln. Detta skulle öka möjligheterna att nå EUs energi- och klimatmål avsevärt. Målet är att växthusgasutsläppen ska minska med minst 55 procent fram till 2030 och att minska primärenergianvändningen och den slutliga energianvändningen för EU med 38 % respektive 40,5 %.